*

Chefen berättade naturligtvis häromdagen att det ska bli indragningen även på mitt jobb. Lite okänsligt att berätta det så här just innan jul. För jag antar att det är jag och fyra till som får gå. Sist in - först ut.
Men agera nångång då också, dra inte ut på skiten, säg som det är på en gång. Så man slipper gå å fundera.

Julen... alltid är det nåt när det närmar sig jul. Jämt, jämt, jämt. Det slår aldrig fel. Kan inte den här högtiden bara försvinna. Julstämning, javisst. Här sitter man helt jävla ensam en lördagkväll, och så kommer det väl att vara resten av mitt liv. Ensam. Jag kommer att vara ensam hela livet.
Jag har noll lust att gå ut i jul. Jag ska nog ta mina pengar å köpa en stor tv å sätta på väggen i sovrummet å ligga å glo på den i stället för att gå ut å träffa folk som ändå bara ställer en massa dumma jävla frågor.

Vilken hemsk dag och kväll det här blev. Det trodde jag inte när jag vaknade i morse. Men så fel man kan ha.

/Linda