Alarm
Tio minuter innan planet skulle landa på Arlanda börjar det tjuta i planet. Ett riktigt tjutande alarm. Jag flög nästan upp ur stolen och hjärtat slog fortare än det nånsin gjort. Jag blev riktigt livrädd. Tänkte att min sista stund var kommen, tittade ut genom fönstret för att se där vi skulle krascha.... Men det var naturligvis falskt larm. Och då tycker jag att det är piloternas förbannade plikt att tala om att det bara var det också, så slipper man sitta där och undra vad som är fel. Just när vi skulle landa så börjar det tjuta lika igen, men inget hände och här sitter jag i lugnan ro och kollar på Idol.
På måndag börjar jag på Danderyd. Trodde att jag skulle få åka hem efter tre veckor. (Inte mig emot.) Men det ordnade sig, så jag blir fyra veckor som planerat.
Stockholm fyra veckor. Tror redan att jag har hemlängtan. Har aldrig vart hemifrån så här länge förut.
Sandra sa att det går magsjuka på hennes jobb. Fan om jag blir smittad nu... Ja, jag skulle iaf inte bli förvånad.
Mår som vanligt dåligt, på en gång någon ens nämner ordet magsjuka.
Stockholm fyra veckor. Tror redan att jag har hemlängtan. Har aldrig vart hemifrån så här länge förut.
Sandra sa att det går magsjuka på hennes jobb. Fan om jag blir smittad nu... Ja, jag skulle iaf inte bli förvånad.
Mår som vanligt dåligt, på en gång någon ens nämner ordet magsjuka.
Kommentarer
Trackback
